Kallelse
Blir kallad till KK i Göteborg för nedsövning och provtagning.......
ska vara där en tisdag klockan 7 på morgonen...............chansar, utan att ringa och kolla, på att jag får åka sjukresa ner dit, jag har ju alltid fått göra det innan!!!
Taxin hämtar mig utanför min lägenhet klockan 5.45. Mysig chaufför och bra musik på radion. Kommer ner en halvtimme före utsatt tid till Sahlgrenska.................står utanför en stund.............går in till kassan...........öppnar kl 07................går ut igen............inser hur nervös jag är........kommer på att jag inte ringde till barnen igår och talade om för dem hur mycket jag älskar dem..........de har jag ju gjort tidigare........för OM det värsta skulle hända vill jag ju att de ska minnas det samtalet............men varför skulle något hända.....jag har ju varit sövd tre gånger tidigare och det har ju gjort bra......inser att jag inte har pengar med mig...har fullkomligt missat det......har glömt bok också...........vad är det med mig???
Till slut öppnad kassan och jag anmäler mig.............går ut en stund til....känns som jag är på rymmen.....jag vill inte detta, är den enda tanken som rusar genom mitt huvud,jag vill ta spårvagn och tåg och åka hem......
Går in i väntrummet, öpnnar och slöläser en tidning....en sköterska kommer ut och undrar vems tur det är.....alla börjar titta på varandra...jag är väl medveten om att jag kom sist in i väntrummet.....Eller, säger sköterskan, har möjligtvis Marie kommit?...........jag följer med henne in i en stor sal, blir anvisad en säng och en skåp för mina privata kläder....tar av mig ala mina kläder....sätter på mig sjukhusrocken...mina privata trosor ska jag lägga under huvudkudden(Varför det? Orkar inte fråga, bara gör som jag blir tillsagd)..........lägger mig i sängen....sköterskan kommer och sätter dropp.....ligger och försöker läsa en tidning.....lägger ifrån mig tidningen...djupandas.......tittar ut genom fönstret..ser molnen segla förbi ett kallt Göteborg.........försöker sova......blundar........(har tiden stannat??)
En man kommer fram till min säng.......tar i hand........det är narkossköterskan...........ställer massa frågor inför narkosen......sjukdomar?..........varit sövd tidigare?......han lmnar mig efter en stund och jag fortsätter att stirra ut geom fönstret......sluter sedan ögonen igen......................
En kvinna närmar sig min säng.........jag sätter på mig glasögonen..........Sover du, frågar hon..........Nä, svarar jag....jag bara blundar....försöker koppla av............Hon presenterar sig som min nya läkare och berättar att hon var med vid förra undersökningen och att hon tillsammans med min onkolog har beslutat att en ytterligare undersökning ska göras.......att hon såg något vid förra undersökningen.........att hon inte kan utesluta cancer...........att hon har bokat tid för operation vecka 10......men det kanske inte behövs, bara för säkerhetsskull eftersom operationskön är lång.....(Va, vadå operationskö, Om jag ska opereras för cancer så gäller ju vårdgarantin, då går man ju före i kön och man garanteras ju att inte behöva vänta över ett visst antal veckor..........)
Hon lovar att ta ordentligt med prover...........att jag efter denna undersökningen ska ha fått ett riktigt besked.........att hon kommer följa mig och att de kommer att vara noggranna!!(TACK!!)
Hon undrar hur jag kan vara så lugn....jag ser så lugn ut......Jag svarar henne att jag är inte lugn, det är bara på ytan, jag är jätteorolig!!!!..............Hon undrar om jag har någon att prata med...........om jag har någon man...........hur gamla mina barn är...........ska jag vara ensam när jag kommer hem???
Hon lämnar mig med orden att om jag vill träffa henne efter jag har vaknat upp går det bra MEN hon har ju inga besked att ge ändå......Jag svarar att bara hon ringer direkt när hon fått provsvaren så är jag nöjd med det......(För vad kan hon göra??)
På väg ner i operationssalen lägger jag upp min fasad, den glada, skojfriska patienten som varit sövd flera gånger innan och vet hur det funkar och att det inte finns något att vara orolig för........
Vaknar upp...ONT......ONT......får morfin, somnar upp.....vaknar upp....vill bara hem....ber peronalen om mat.....jag vet ju av tidigare erfarenhet att det gäller att visa att man kan äta och kissa sedan får man åka hem................toaletten, håller på att svimma men reder ut situationen med hjälp av personal som följer mig till toa.....klär på mig...personalen undrar om jag inte ska lägga mig en stund till....MEN jag har bestämt mig, jag SKA hem...........snurrig och illamående lämnar jag avdelningen.........väntar utanför.................vill inte känna sjukhusdoften..........sjukresa...........skönt....sover i taxin....
HEMMA
ska vara där en tisdag klockan 7 på morgonen...............chansar, utan att ringa och kolla, på att jag får åka sjukresa ner dit, jag har ju alltid fått göra det innan!!!
Taxin hämtar mig utanför min lägenhet klockan 5.45. Mysig chaufför och bra musik på radion. Kommer ner en halvtimme före utsatt tid till Sahlgrenska.................står utanför en stund.............går in till kassan...........öppnar kl 07................går ut igen............inser hur nervös jag är........kommer på att jag inte ringde till barnen igår och talade om för dem hur mycket jag älskar dem..........de har jag ju gjort tidigare........för OM det värsta skulle hända vill jag ju att de ska minnas det samtalet............men varför skulle något hända.....jag har ju varit sövd tre gånger tidigare och det har ju gjort bra......inser att jag inte har pengar med mig...har fullkomligt missat det......har glömt bok också...........vad är det med mig???
Till slut öppnad kassan och jag anmäler mig.............går ut en stund til....känns som jag är på rymmen.....jag vill inte detta, är den enda tanken som rusar genom mitt huvud,jag vill ta spårvagn och tåg och åka hem......
Går in i väntrummet, öpnnar och slöläser en tidning....en sköterska kommer ut och undrar vems tur det är.....alla börjar titta på varandra...jag är väl medveten om att jag kom sist in i väntrummet.....Eller, säger sköterskan, har möjligtvis Marie kommit?...........jag följer med henne in i en stor sal, blir anvisad en säng och en skåp för mina privata kläder....tar av mig ala mina kläder....sätter på mig sjukhusrocken...mina privata trosor ska jag lägga under huvudkudden(Varför det? Orkar inte fråga, bara gör som jag blir tillsagd)..........lägger mig i sängen....sköterskan kommer och sätter dropp.....ligger och försöker läsa en tidning.....lägger ifrån mig tidningen...djupandas.......tittar ut genom fönstret..ser molnen segla förbi ett kallt Göteborg.........försöker sova......blundar........(har tiden stannat??)
En man kommer fram till min säng.......tar i hand........det är narkossköterskan...........ställer massa frågor inför narkosen......sjukdomar?..........varit sövd tidigare?......han lmnar mig efter en stund och jag fortsätter att stirra ut geom fönstret......sluter sedan ögonen igen......................
En kvinna närmar sig min säng.........jag sätter på mig glasögonen..........Sover du, frågar hon..........Nä, svarar jag....jag bara blundar....försöker koppla av............Hon presenterar sig som min nya läkare och berättar att hon var med vid förra undersökningen och att hon tillsammans med min onkolog har beslutat att en ytterligare undersökning ska göras.......att hon såg något vid förra undersökningen.........att hon inte kan utesluta cancer...........att hon har bokat tid för operation vecka 10......men det kanske inte behövs, bara för säkerhetsskull eftersom operationskön är lång.....(Va, vadå operationskö, Om jag ska opereras för cancer så gäller ju vårdgarantin, då går man ju före i kön och man garanteras ju att inte behöva vänta över ett visst antal veckor..........)
Hon lovar att ta ordentligt med prover...........att jag efter denna undersökningen ska ha fått ett riktigt besked.........att hon kommer följa mig och att de kommer att vara noggranna!!(TACK!!)
Hon undrar hur jag kan vara så lugn....jag ser så lugn ut......Jag svarar henne att jag är inte lugn, det är bara på ytan, jag är jätteorolig!!!!..............Hon undrar om jag har någon att prata med...........om jag har någon man...........hur gamla mina barn är...........ska jag vara ensam när jag kommer hem???
Hon lämnar mig med orden att om jag vill träffa henne efter jag har vaknat upp går det bra MEN hon har ju inga besked att ge ändå......Jag svarar att bara hon ringer direkt när hon fått provsvaren så är jag nöjd med det......(För vad kan hon göra??)
På väg ner i operationssalen lägger jag upp min fasad, den glada, skojfriska patienten som varit sövd flera gånger innan och vet hur det funkar och att det inte finns något att vara orolig för........
Vaknar upp...ONT......ONT......får morfin, somnar upp.....vaknar upp....vill bara hem....ber peronalen om mat.....jag vet ju av tidigare erfarenhet att det gäller att visa att man kan äta och kissa sedan får man åka hem................toaletten, håller på att svimma men reder ut situationen med hjälp av personal som följer mig till toa.....klär på mig...personalen undrar om jag inte ska lägga mig en stund till....MEN jag har bestämt mig, jag SKA hem...........snurrig och illamående lämnar jag avdelningen.........väntar utanför.................vill inte känna sjukhusdoften..........sjukresa...........skönt....sover i taxin....
HEMMA
Kommentarer
Postat av: Bror
Hej älskade syster - jag måste medge att jag inte hänger med i kronologin. Spelar väl i o f s ingen roll. Älskar dig och hoppas att du nu är frisk!
//Jens & Anna
Trackback
