2009
.....året ska summeras och jag vill inte. Försöker njuta och lyssna på alla vänliga själar som säger att nästa år kommer att bli ett fint år.....Men jag gråter, saknar så många dagar detta året och vågar inte tro på att nästa år ska bli gott....
Jag tänkte ringa till kirurgen igår och fråga om jag kunde få mina provsvar men klarade inte ens att utföra det, vill jag veta??? Förmodligen inte. Jag försöker verkligen leva i nuet, men jag lovar dig, dey är så svårt!! Mina tankar pendlar mellan att "allt löser sig" till "inse faktum"...Jag är inte stark, jag är inte oslagbar...jag vill bara få ha det bra! Jag vill vara frisk!!!
Den 12 januari kommer nästa besked men redan nu förstår jag genom min kropp att jag inte får min önskan uppfylld....känslan av att ge upp kommer gärna genom min kropp och mina tankar MEN mina egna "små" underver; mina barn....får mig att vilja leva!
Såååååååååååå..."banala" önskningar inför 2010:
*ALLA ska få vara friska
* mina barn ska ha det BÄST
* Alla ska få ha det bästa i livet.....och
jag vill älska och älskas!!!!!!!!!!!
Feelgoodkänslan
Härligt med snö, jul och att få tid att umgås med nära och kära. Kommer att sakna min älskade dotter denna julen då hon inte kommer att fira med oss eftersom hon jobbar hela julen, men sänder henne massa tankar och får väl lära mig att jularna kommer förmodligen se ut så emellanåt eftersom barnen blir äldre och skaffar en käreste och vill fira jul tillsammans med dem.
Just nu känns mitt liv som det går på räls. Jag är ju en person som har svårt att slappna av i den känslan eftersom det alltid känns som om något jävligt lurar bakom hörnet men jag hoppas att få leva i detta åtminstone fram till läkarbesöket den 12:e januari. Jag känner att kärleken botar mycket av min smärta, vem har tid att vara sjuk när man njuter ;))
I det lyckorus som jag lever i nu vill jag gärna stanna kvar. Älskar och älskas, bättre kan man inte ha det....
Alla mina önskningar till julen är helt enkelt uppfyllda och låt nu det få vara så!!
(FOTO:PRIVAT)
Så här glad och så här bra mår jag nu!!
Prinsen!!
Under samma dag kan jag känna en kärlek högre än det högsta och en fråga om jag verkligen orkar fungera som mamma och funderar starkt på att bara lämna honom där han står och gapar, skriker och lägger sig ner på marken och sparkar.
Han är det finaste och sköraste som jag har, det lilla barnet som nyss fyllde nio, som vill alla väl men emellanåt misslyckas.
Hans underbara slusatser som är klockrena och ibland lockar till skratt men ibland kommer även mina tårar.
Häromdagen sitter han tillsammans med sin elevassisten och hon skriver något på ett papper. Sonen påpekar att hon stavat fel och hon berättar då för honom att hon har dyslexi och att det inte syns på en person. OOoooops säger sonen då, ser inte människor att jag har Asperger heller då???
Nej min älskling, de kan inte se på dig att du har Asperger, men det får vi tillsammans hjälpa till att upplysa dem om så att de behandlar dig med respekt och förståelse!!
Som sedan, på kvällen, när vi ligger och småpratar berättar att han inte vill ha Aspergers syndrom, om det inte finns något som kan bota honom. Hur det skär i mitt mammahjärta då jag också önskar att han inte skulle behöva bära denna tunga börda som ger honom massa svårigheter i vardagen. Då jag måste förklara för mitt älskade barn att det inte går att bota utan att vi tillsammans måste lära oss att leva med det.
Livet är så orättvist mot detta lilla barnet, blott nio år gammal har han redan upplevt så mycket som många människor aldrig upplever; föräldrarnas separation med kraftiga konflikter, hans mammas kamp mot cancer och hans egen diagnos: Aspergers syndrom.
OM jag skulle få en önskan uppfylld i mitt liv så är det att den lille prinsen skulle få sinnesro och bara få njuta av sitt liv, utan att ha alla dessa tankar och funderingar i sitt lilla huvud, att bara få vara barn och leka glatt och bekymmerslöst. Men livet är hårt och det har han redan fått erfara!!
Men en sak ska du veta, min lille son: mamma finns här alltid för dig!! Jag skyddar dig så mycket jag kan och jag önskar dig all lycka!!
Jag vill fylla ditt liv med många ljusa minnen så vi tillsammans kan tränga undan de tråkiga!!
Sann njutning i Bulgarien, hösten 2009Glöggafton
Mannen som nu finns i mitt liv hade bjudit in till sin systers glöggfest. Under dagen hade det visat sig att det var en del prominänta gäster bjudna. Hans mor och far samt äldre bror var också bjudna till festen. Nervositeten var som en knuten näve i bröstet på mig. Styrkt med vin tog jag mannen i handen och promenerade in till värdparet. Min oro var dock inte befogad, inga granskande blickar, inge negativa kommentarer och inga elaka människor. Bara gott.....vännerna, glöggen och maten, allt var fantastiskt.
Jag stortrivdes och samtalen var trevliga och människorna öppna. Tänk att något som skulle kännas som ett jättekliv bara njutbart.
Hoppas i mitt hjärta att känslan för stanna kvar, att jag kan få fortsätta känna närheten och kärleken till dessa människor.
Förundras över att det finns så mycket fantastiska, öppna och varma människor på denna jord, men jag njuter!!
Crea diem
Tänk att det kan vara skönt att vara sjuk, på något sätt öppnas mina ögon och man ser det underbara som man har nära sig. Man förtränger det negativa såsom dålig ekonomi, smärta och sjukdomar och lär sig att fokusera.
I fredags hade jag två av mina älskade barn här och njöt av deras samspel och dersa umgänge. Min dotter är verkligen en stjärna på att göra sin lillebror nöjd. Han var som en strålande stjärna hela dagen och njöt av att få avsluta dagen, tittades på film, tillsammans med syrran i min stora säng. Jag njöt med; tog en promenad till Monica, otroligt nog smärtfri, och umgicks med henne. Vi tog oss ner till BARA, bara för att fortsätta njutningen en liten stund till.....det finns en man som gör att det pirrar extra i min kropp just nu och jag tänker inte fundera på om det är den rätte eller hur framtiden skulle se ut med honom, utan det är här och nu!!! Njuter av tiden tillsammans med honom och njuter av hans ömma sätt mot mig och hans omtanke om mig.....njuter ännu mer när han viskar i mitt öra vilken underbar person jag är och vad vacker jag är. Han gör mig lyclkig här och nu!!!
Lördagen startades lugnt tillsammans med dee underbara barnen. På eftermiddagen kom min fantastiska, underbara väninna! En av de stora kvinnorna i mitt liv. Prinsen gratulerades med pompa och ståt och åkte sedan med gratulanterna hem så att jag kunde få en stund för mig själv och för att sonen ibland behöver koma bort och tankas med gott. Min vänninna är en superkvinna som har ett hjärta så stort så det inte går att mäta. Hon gör mig lugn och hon gör prinsen lugn!!
Han har haft en underbar start på sitt jullov tack vare det goda som finns här i världen!!
Tack kära Åse för att du finns, mitt liv skulle vara väldigt fattigt utan dig!! <3<3<3
Nyopererad igen!!
Efter operationen i måndags kom läkaren till uppvak och meddelade att allt gått bra. De hade tagit prover i urinblåsan då de såg cellförändringar där och besked kommer om tre veckor. Har inte berättat för mamma ännu och orkar inte tänka på det själv. Försöker ta en dag i taget och läka mig efter denna operationen.
Jag hade tänkt att arbeta men är sjukskriven i 14 dagar. Läkaren uppmanar till vila och ingen fysisk aktivitet eftersom det orsakar smärta i njuren.
De har lagt in något som de kallar JJstent och ingen vet i dagsläget hur länge den ska ligga kvar där. Jag har tidigare under detta året haft tre stycken inopererade i olika perioder pga förträngningar i njurarna. De smärtar något oerhört i njurarna vid minsta rörelse så jag äter massa starka smärtstillande tabletter och försöker att hålla mig stilla så gott det går.
På uppvaket lovade läkaren mig att hon skulle fixa så jag fick byta läkare. Har nu fått en läkare som jag aldrig har träffat och dessutom när han sist skickade brev till mig och hade bokat operation så ändrade överläkaren det. Nu ringde de från Kirurgen i veckan och undrade vilken läkare jag vill ha, vilken lyx, och jag valde överläkaren som jag har haft mest kontakt med och som jag har störst förtroende för.
(BILD:GOOGLE)
JJ-stent, blääää ;))
Tillbaka igen....
Lotta Gray-vimmelmamman
Denna veckan har inte startat bra för min del och jag orkar inte visa människor i min omgivning hur dåligt jag mår. Jag vill bara vara själv och dra täcket över huvudet, slippa känna, slippa vara.....
På måndag är det ny operation. För er som känner mig så vet ni ju att detta förmodligen var väntat eftersom min vänstra njure inte fungerar, dvs det är inget flöde genom den.
Jag hoppas ju att operationen ska gå snabbt och smärfritt men vaknade idag med en stark oro för vad som kommer hända: hur mycket smärta kommer jag att ha, ska jag ha kateter igen och har min cancer kommit tillbaka???
Försöker att inte fundera och försöker att inte oroa andra men min njure gör ont, mitt underliv beter sig underligt.....hoppas att få svar på mina frågor på måndag men just idag känns det långt dit.
Orkar inte jobba, orkar inte ha något socialt liv, orkar inte upprätthålla något just nu och längtar till torsdag då prinsen åker till sin pappa så jag slipper hålla garden öppen......vill bara vara själv!!
