Denna eviga väntan...
Fattar inte vad som händer dessa dagar. Idag har det gått tre veckor sedan jag gjorde magnetröntgen. I kallelsen kunde jag tydligt läsa att det tog upp till en vecka innan min läkare fick resultatet. Jag förstår att han sedan ska ha gemensam sittning med patologen och att det kan ta tid att få ihop sina almanackor.
Ringde i fredags till Kirurgen då jag kände att det verkligen var dags för mig att få besked. Sjuksköterskan meddelade att läkaren tyvärr hade varit sjuk men att hon skulle skriva ett meddelande till honom och be honom återkomma till mig snarast. Hon sa att han förmodligen inte har möjlighet att ringa under fredagen men kommer nog att ringa under måndagen. Nu är det tisdag och fortfarande inget besked!!!
Just nu pågår så mycket i mitt liv, sjukskrivning, väntan på ev cancerbesked, väntan på ev ytterligare en vårdnadstvist, väntan på överklagande avseende ersättning för patientskada och all denna värk!!
Vissa dagar klarar jag att stänga av alla tankar och vara som vanligt men vissa dagar gör sig allt påmint.
Som igår: visst är det en underbar välsignelse att ha en mamma som kommer hem och hjälper mig att städa, men ilskan och kraftlösheten som gör att man inte klarar det själv är svår att hantera.
Har gett upp också angående att få hjälp med att få prinsen till skolan. Hade det handlat om mitt handikapp och att komma till jobbet så vet alla vart jag ska vända mig. Hade det gällt hans handikapp så vet alla vart jag ska vända mig....MEN....när det gäller mitt handikapp och att få honom till skolan under min sjukskrivning så vet ingen hur det ska kunna lösas. Alla bollar runt mig och för tillfället har jag återigen gett upp i denna frågan, jag får helt enkelt följa honom till skolan lugnt och stilla och sedan promenera hem och ta ett gäng värktabletter och gå och lägga mig, ingen bra livskvalité. Jag är ju helt säker på att detta går att lösa och att det finns en lösning någonstans men jag ska ta tag i detta när jag blir frisk, för jag vill verkligen veta vilka som kan hjälpa till med detta och kan ingen hjälpa mig kanske jag i förlängningen kan hjälpa någon annan förälder!!
Ringde i fredags till Kirurgen då jag kände att det verkligen var dags för mig att få besked. Sjuksköterskan meddelade att läkaren tyvärr hade varit sjuk men att hon skulle skriva ett meddelande till honom och be honom återkomma till mig snarast. Hon sa att han förmodligen inte har möjlighet att ringa under fredagen men kommer nog att ringa under måndagen. Nu är det tisdag och fortfarande inget besked!!!
Just nu pågår så mycket i mitt liv, sjukskrivning, väntan på ev cancerbesked, väntan på ev ytterligare en vårdnadstvist, väntan på överklagande avseende ersättning för patientskada och all denna värk!!
Vissa dagar klarar jag att stänga av alla tankar och vara som vanligt men vissa dagar gör sig allt påmint.
Som igår: visst är det en underbar välsignelse att ha en mamma som kommer hem och hjälper mig att städa, men ilskan och kraftlösheten som gör att man inte klarar det själv är svår att hantera.
Har gett upp också angående att få hjälp med att få prinsen till skolan. Hade det handlat om mitt handikapp och att komma till jobbet så vet alla vart jag ska vända mig. Hade det gällt hans handikapp så vet alla vart jag ska vända mig....MEN....när det gäller mitt handikapp och att få honom till skolan under min sjukskrivning så vet ingen hur det ska kunna lösas. Alla bollar runt mig och för tillfället har jag återigen gett upp i denna frågan, jag får helt enkelt följa honom till skolan lugnt och stilla och sedan promenera hem och ta ett gäng värktabletter och gå och lägga mig, ingen bra livskvalité. Jag är ju helt säker på att detta går att lösa och att det finns en lösning någonstans men jag ska ta tag i detta när jag blir frisk, för jag vill verkligen veta vilka som kan hjälpa till med detta och kan ingen hjälpa mig kanske jag i förlängningen kan hjälpa någon annan förälder!!
Kommentarer
Trackback
