marikrokodil

En kvinna strax över 40-årig med tre underbara barn. Försöker njuta av livet mitt i vardagen som fylls av otäcka cancerbesked och operationer för att återställa kroppen efter en operationsmiss. Kampen om att yngsta sonen med Aspergers syndrom ska få en fin, trygg och kärleksfull uppväxt.

Ingenjören

Nu var det återigen dags att skiljas från sonen i några dagar. Han åker till sin pappa och fast jag tycker det är väbehövligt och skönt med lite egentid så saknar jag ju honom så mycket. Inte känns det bättre i mammahjärtat då han vid flera tillfällen denna veckan har sagt att han inte vill åka till sin pappa redan på onsdagen och en viss oro har jag för att hans pappa inte har möjlighet att tillse att han kommer på bästa vännens kalas. Meeeen

å andra sidan brukar dessa känslorna släppa efter någon dag och jag kan ju alltid nå honom på telefon om saknaden och oron blir för stor. Men som du vet....snart är det ju måndag igen och då kommer ju favoritprinsen hem igen.




Prinsen ska bli ingenjör eller arkeolog när han blir stor. Han övar för fullt med hjälp av legobygge varvat med TV- spel.

(Någon som har en kamera till salu, min går verkligen på sista versen....)