Mitt älskade barn
En mycket kompetens kvinna informerade om Aspergers syndrom, både svagheter och styrkor och informationen var mycket bra men jag kan ändå känna en stor sorg, stackars barn som ska orka med alla svårigheter och vara extra utsatt. Man vill ju skydda sitt barn från allt ont och vill ju att de ska ha det bästa och detta innebär ju massa extra svårigheter för honom.
Efter föräldramötet kom jag hem till två lyckliga grabbar som hade gjort läxa och festat med pizzakväll.
Jag blev ordentligt omhändertagen och efter en jobbig kväll somnar jag ändå med ett leende på läpparna i förvissningen om att det kommer ytterligare dagar och att livet kommer bli gott för oss alla i denna familjen.
Mitt älskade barn!!Förstår om det kändes jobbigt, för några år sedan hade min stora pojk en klasskompis som det var lite besvärligt med i skolan men sen hade de också information om han och hans problematik och det kändes bra. Man får en annan förståelse.
Just nu så har min kille sin pojk på "utredning", de tror att det ev kan va Asperger med, även om man inte vill ha en disgnos så känns det som att det kanske kan hjälpa oss. Får jag fråga hur gammal din son var när han fick sin "diagnos" och vad var det som gjorde att han blev "utredd"? Tycker du det blev ngn skillnad efteråt? Men förståelse? Hjälp med hur man hanterar olika situationer mm? Förlåt för alla frågor och jag förstår om du inte vill svara men det är intressant att höra lite hur det vart för andra.
Kram Petra
Hej Marie!
Tipsar om en mötesplats för oss föräldrar med barn med diagnos, kolla in min blogg för uppdateringar, http://myperfectbabyjulian.blogspot.com/
Mvh Emily
